Tips & Idéer

Uppdaterat 2015-02-12
Tryggt liv för din katt!
Fixa en inhägnad åt din katt. Då kan både katten och du känna er trygga. Grannarna blir också glada. Det är ingen förvaringsplats utan ett sätt för katten att kunna var ute under trygga förhållanden. Här får du lite tips på hur du kan göra. För balkong finns det bestämmelser enligt lag. Här får du tips om hur du kan följa det: Balkong t ex:

Kattsäker balkong  Kattsäker balkong  Kattsäker balkong

Trädgård. En granne och god vän säger att det är det bästa hon gjort (1:a bilden nedan). Katten stormtrivs och hon med. Hon ångrar bara att hon inte gjort det tidigare trots mitt tjat. Jag har naturligtvis själv inhägnat på samma sätt till min katt som också stormtrivs. Det kan t o m se riktigt trevligt ut. Kontakta oss på info(at)katt.in om du undrar om material t ex. Det måste vara av en variant som katten inte kan klättra i. Katten måste också kunna få skugga och gömma sig för eventuella rovfåglar. Här är lite olika lösningar för trädgården eller landet:

Inhägnad katt  Inhägnad katt  Inhägnad katt

Inhägnad katt  Inhägnad katt

KLÖSER DIN KATT på möblerna eller väggarna?

Eget gjort klösträd för kattJag gjorde en egen variant på klösträd med trädstam från naturen. Jag lindade med sisalsnöre. Maken skruvade fast trädstammen mot en träplatta och med ett ”stödben” och sen la jag en stor sten som vikt. Fungerar fantastiskt bra. Prova! Sisalsnöret får bytas ut ibland eller knytas om. Finns att köpa i stora rullar, t ex Granngården eller liknande butiker har sådant.

KAN DU LÄSA DIN KATTS SPRÅK
Detta kanske kan hjälpa dig lite att tyda din katts språk, vilket inte är lätt alla gånger. Vi har redigerat lite i det men huvudsakligen är det hämtat ur en artikel i Hemmets Journal 2010.

Det finns visserligen ovetenskapliga men ändå genomförda undersökningar som visar att 19 kattägare av 20 talar med sin katt. Och katten lär sig snart att förstå väldigt mycket av det du säger.Först och främst handlar det om tonfall. De flesta kattägare använder ett särskilt tonfall som bara gäller familjens kelgris. Det lär sig katten redan i unga år. Snart uppfattar den vilket humör du är på och kan anpassa sig efter detta. Ibland kan det kanske vara säkrast att gå på en liten promenad…Det är dock inte bara tonfallet som ger signaler. Även ett antal ord lär sig katten förstå om man använder dem ofta och konsekvent. Först och främst namnet, som blir en sorts uppmärksamhetssignal. Men också andra ord, som ”mat” eller ”ut”, kan ingå i vad katter kan lära sig.Men det är inte bara ord och tonfall som är viktiga för katten. Även ditt kroppsspråk visar tydligt för katten vad du vill ha sagt, utan att du själv vet om det. Och katter är snara att lära sig, särskilt när det handlar om mat eller kel.

Massor av läten
Det finns forskare som påstår att katten har flest läten av alla djur – människan undantagen. En katt kurrar, jamar, spinner och fräser på alla upptänkliga sätt för att göra sin mening klar. Oftast är det ingen tvekan om vad katten vill, men ibland kan man behöva tolkhjälp. Här är några av de vanligaste lätena med fri översättning:

Spinna
Det här är kattens tydligaste sätt att tala om att den mår bra. Men om katten är sjuk kan det också betyda ”Låt mig vara” och om det riktas mot en annan, dominant, katt kan det betyda ”Jag är din vän”. En ensam katt spinner inte – spinnandet är alltid ett kommunikationsmedel. Om man kommer in i ett rum där katten ligger och solar sig är den tyst. Först när den upptäcker att den har sällskap börjar den spinna.

Jama
När katten jamar betyder det ungefär ”Se på mig – jag behöver prata med dig.” Men man kan ju jama på flera sätt:

Jama uppfordrande – ”Jag vill något, ska jag visa!”
Jama bedjande – ”Du har väl inte glömt att jag t ex vill ha mat?”
Jama ängsligt – ”Rädda mig från den här otäcka situationen” (t ex hoppat upp högt och inte vågar klättra ner).
Kurra mjukt – ”Hej, här kommer jag” eller om det är en kattmamma med ungar: ”Följ mig.”
Gny lågt – ”Jag är rädd”
Fräsa – ”Låt mig vara annars blir det synd om dig!”
Skrika – ”AJJJJ!!!”

Katten gillar den som inte gillar katter!

Det finns en del människor som känner obehag av katter, eller till och med rädsla. Men språkförbistringen mellan katt och människa göra ofta att det är just dessa människor som katterna går fram till i ett sällskap.

Anledningen är att människor som tycker om katter ofta tittar eller till och med stirrar på dem – ett beteende som oftast gör katter väldigt osäkra. Men om man, som många katträdda, tittar bort finns det ingen anledning för katten att oroa sig. Därför kommer de ofta fram för att få en kort ögonkontakt och lära känna den nya bekantskapen. Vilket får till följd att den katträdde tittar ännu mer intensivt åt ett annat håll, och så vidare…

Vill du bli vän med en katt – fånga dess blick, blinka och vänd bort huvudet.

Kroppen säger allt!
Även om läten är det som man mest förknippas med ett språk är de signaler som katten visar med sin kropp väl så viktiga – om inte viktigare! Det är viktigt att lära sig att kunna tyda dem.

Svansen
Mycket kan uttryckas med svansen. Höjer den sig stolt i luften eller gömmer katten den så gott det går mellan benen? Ja, innebörden i dessa meddelanden till omgivningen skiljer stort.

Högburen svans – ”Hej, här kommer jag!” Ju högre buren svansen är, desto mer intresserad är katten av dig. Står den rakt upp utan böjd svanstipp finns det inga reservationer alls.
Svagt böjd, hängande svans – ”Jag känner mig trygg.”
Horisontellt uppburrad svan – ”Jag tänker gå till anfall!!” Om nedre delen av svansen hänger är aggressiviteten parad med rädsla.
Svansen slår fram och tillbaka – ”Ska jag eller ska jag inte – jag kan inte bestämma mig…” Är svansen dessutom uppburrad kan det vara fara på färde – katten kan bestämma sig för att gå till anfall.
Svansen bärs riktigt lågt eller instucken mellan benen – ”Jag ger mig, du är överlägsen.” Ska man få stryk eller slåss är svansen bara i vägen. Och genom att gömma undan svansen blir kattens målyta mindre.

Öronen
Om kattens öron står rakt upp tyder det på att katten gillar situationen. Antingen är han aktivt intresserad eller bara förnöjt avslappnad. Om öronen däremot böjs ner mot huvudet är katten obekväm. Den kan vara antingen rädd och vill visa sin underlägsenhet eller aggressiv. I båda situationerna är det viktigt för katten att skydda sina öron.

Ögonen

Ögonen sägs ju vara själens brunnar och det gäller kanske i ännu högre grad för katterna. Liksom människan reagerar kattens pupiller först och främst på mängden ljus i omgivningen. Men den talar också om hur den mår. En rädd katt har stora pupiller som kan vara närmast klotformade, en irriterad eller ilsken katt har pupiller som smala streck.

Om man kelar med en katt och ser att pupillerna smalnar av kan det vara bäst att lämna den ifred en liten stund – då har den fått nog och börjar bli lite irriterad.

Klorna
Kattens sylvassa klor kan ju ge extremt tydliga och smärtsamma uppmaningar: Låt mig vara! Men det handlar inte alltid om aggressivitet utan kan handla om lek eller vanlig klo-vässning, något katten ofta ägnar sig åt efter en tupplur.

Trivs katten med dina smekningar börjar den ofta trampa och knåda med framtassarna, och sitter den i ditt knä det kan hända att den gräver ner sina vassa klor i dina i dina ben. Det här beteendet sitter kvar sedan katten var en unge, för just så här gör kattungen för att stimulera mamman att släppa till mjölken. Det går inte att träna bort det här beteendet! Men du kan kanske lägga en kudde i knät när katten vill kela.

Kroppshållning
• Om katten kryper ihop med indragen svans är den oroad. Även morrhåren kan vara bakåtstrukna. Detta är en ställning som katter ibland intar när de träffar en annan katt som de inte känner. Ofta stirrar de på den nya bekantskapen för att visa sitt självförtroende.

• Om katten ligger lite på sidan med tassarna utsträckta är han totalt avslappnad. Hans öron och anletsdrag är avspända och det finns inget som stör hans möjlighet att bara slappa en stund. Att visa magen är det yttersta tecknet på tillförsikt, eftersom magen är kattens mest sårbara område.

• Om katten lägger sig platt med indragen svans och öronen flata mot huvudet är den rädd. Ögonen är då också ofta uppspärrade.

• Om katten skjuter rygg försöker den göra sig så stor som möjligt för att få en motståndare att dra sig undan. För att verkligen visa hur stor den har blivit visar den ofta sidan mot motståndaren. Att burra upp svansen gör den ännu större. Denna kroppshållning brukar ackompanjeras av ljudligt fräsande. Kom inte närmare är den tydliga signalen.

Källor:
”Vad säger katten?” av Gwen Baily (Natur & Kultur/ LT:s förlag)
”Se på katten och förstå din bästa vän” av Desmond Morris (Norstedts förlag)
”Kattens språk” av Helga Hofman (Ica Bokförlag)

Text i Hemmets Journal: Johan G Rystad
Foto: Shutterstock